Sidans
innehåll
Gör "ishand" till Halloweenbålet!
Bjud på läskig middag och snacks, som t.ex
mjäll=socker, Dekorera
mat & godis med läskiga "flugor". Sätt två mandelflarn på var
Förrätt: |
Jag är en Vanlig vampyr
Jag är en vanlig vampyr
Olyckan Jag älskar när det smäller och det bangar och gnisslar. Och gör nån illa kroppen blir jag glad så jag visslar. Och vill ni veta varför ska jag tala om för er, att framför er på TV:n är det olyckan ni ser! Jag är olyckan, o-le-do-lyckan, o-bi-do-bi-do-bi-do-bi-do-lyckan. Krash-och-bang-lyckan, gnissel-och-pang-lyckan. Så akta er för mig annars händer det - en grej! I en grav
I en grav vid öknens slut
Vi är en massa spöken Vi är en massa spöken, bomkäka, bomkäka lingonsylt. Sen går vi ner till stranden, pannkaka, pannkaka, pannkakssmet.
En kulen natt En kulen natt natt natt
|
|
Leta efter soundtrack till skräckfilmer eller t.ex Rocky Horror
Picture Show. Eller spela in fasansfulla ljud och skrik på bandspelare
Här finns lite musik
http://www.theholidayspot.com/halloween/music.htm
Färga glödlampor med en spritpenna och fixa ett läskigt ljus till festen
Svarta sopsäckar hängande ute prasslar skönt men blir även bra
dukar och fladdrade draperier innomhus. Släck lampor, tänd ljus och pumpalyktor både ute och inne.
Duka med svarta plasttallrikar och dekorera med gamla löv.
Känsellek
Ha en massa äckliga saker i burkar som man ska gissa vad det är.
|
är namnet på allhelgonaafton, den 31 oktober, i anglosaxiska
(engelskspråkliga) länder.
Kom till USA med invandrare från Irland
Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare
på 1840-talet. Halloweens ursprung kan spåras i den uråldriga
förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober som
en markering att sommaren var slut och vintern började.
Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de
döda antogs återvända till jorden. Därför tändes eldar för att vägleda
dem och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt.
Även olika naturväsen, som till exempel älvor, menades vara i farten.
För att blidka alla sorters väsen som var ute denna natt satte man
ut mat och dryck till dem.
Denna natt ägnade man sig också åt skämt och upptåg, som en
markering av övergången till den långa vintern. Utklädda och
maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas.
Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man
ställde till med upptåg.
Sägnen om den irrande själen som hade kol i sin rova
för att lysa upp vägen
För att lysa upp mörkret bar man ljusförsedda rovor utskurna
till ansikten. De kallades ”Jack o´lanterns” och enligt sägnen
föreställde de den irrande själen efter smeden Jack som varit för
ond för att komma in i himlen och som inte heller släpptes in i
helvetet, eftersom han hade överlistat Djävulen.
För att lysa upp sin osaliga vandring på jorden hällde han
glödande kol i rovorna.
Religiös fest med ceremonier ledda av druider
Men ursprungligen var inte Samhain bara en arbetsfest som
markerade övergången till vintern utan det var även en
religiös fest med ceremonier ledda av druiderna, de keltiska
prästerna. Det keltiska året slutade den 31 oktober och därför var
det ett lämpligt tillfälle att spå om vad som skulle hända under
nästa år. Med kristendomens införande och den katolska kyrkans
framväxt började arbetet med att försöka kristna helgen och
minska de keltiska gudarnas och andarnas kraft.
Alla själars dag
År 731 införde den katolska kyrkan alla helgons dag
(All Saints day), den 1 november, som en fest för de helgon
som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen var också tänkt
som en ersättning för Samhain. Men den nya helgdagen lyckades
inte utrota det folkliga firandet.
På 1000-talet gjorde kyrkan ett nytt försök att utrota Samhain
genom att även införa alla själars dag (All Souls day) den 2 november.
En dag då de levande skulle be för de dödas själar.
Tände eldar, lekte lekar med äpplen och
nötter, klädde ut sig
Vid medeltidens slut var Allhallows Eve en etablerad del i den romersk-katolska kyrkans
almanacka. Efter reformationen kom de folkliga traditionerna kring Halloween att leva
vidare på Irland, i Skottland, Wales, delar av England och på Orkney- och Shetlandsöarna.
Där fortsatte man att tända eldar och leka lekar med äpplen och nötter och att klä ut sig
och göra ”trick or treat”.
Trick or treat
Man lyckades alltså inte i sina strävanden att utplåna det hedniska
firandet och Halloween fortlevde som en blandning av hedniskt och
kristet. Och det var som sådan den introducerades i USA på 1840-talet
dit den kom med irländska invandrare såväl protestanter som
katoliker. I USA utvecklades festen sedermera till en populär
barntradition med maskerat tiggeri ”trick or treat”, ett omtyckt
tillfälle för barnen att skämta med de vuxna..
och går runt och tigger godis i grannskapet. Om de inget får hotar
de med straff av olika slag, till exempel tomatkastning mot dörrar
och fönster.
Till festen hör också att man dekorerar sina hus och trädgårdar
med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens efterträdare i USA.
Nu för tiden firas Halloween med utklädning också bland vuxna
och i New York ordnas en Halloweenparad, där artister, konstnärer
och designers deltar tillsammans med ”vanliga” New Yorkbor.
En höstfest för alla generationer
Halloween i USA är en fest som väcker både positiva och negativa
reaktioner. De negativa reaktionerna handlar främst om att
festen har hedniskt ursprung, att den tar upp ett dödstema samt
att den är uttalat kommersiell. För många är dock Halloween en
oförarglig höstfest som alla generationer kan fira tillsammans,
med festligheter och upptåg.
Den är, som karnevalen, ett tillfälle att lösa upp gränserna
mellan levande och döda, mellan nuet och det förflutna, mellan det
tillåtna och det otillåtna.
Halloween i Sverige
I Sverige är Halloween en sed som blossat upp, framför allt under
senare delen av 1990-talet. Innan dess förekom den endast i
begränsad omfattning.
Bus eller godis?!
Det är framför allt barn och ungdomar som anammat
Halloweenfirandet med maskeradupptåg på daghem och fritidshem
och på privata fester. Bland barnen förekommer maskerat tiggeri
– bus eller godis?! (=”trick or treat”) – om än i liten omfattning.
spöken, och alla andra varianter på temat döden.
Sprids via tv och personliga kontakter
I boken Sockrade hjärtan och godissugna spöken har Agneta Lilja
framför allt studerat Halloweensedens spridning i Sverige
samt människors attityder till firandet.
Här framkommer att kunskapen om Halloween sannolikt s
framför allt från USA via TV-serier, biograffilm, böcker, seriemagasin
och internet.
Andra viktiga spridningsvägar har varit svenskars personliga
kontakter med amerikaner, engelsmän och irländare. Det
otroligt snabba spridningsförloppet har dessutom underblåsts
genom en medveten propaganda från handel och massmedia.
Seden att tända ljus på gravarna ökar
Agneta Lilja visar att kritiken i Sverige ställer det allvarliga och
stillsamma svenska allhegonafirandet mot det uppsluppna, ytliga
och kommersiella amerikanska Halloweenfirandet med sin mer
lekfulla inställning till döden.
skulle kunna konkurrera ut allhelgonafirandet. Men i stället har det
visat sig att seden att tända ljus på gravarna på alla helgons
dag har ökat.
Ett vanligt argument för Halloweenfirandet är att det behövs
något som lyser upp den helgfattiga hösten. Och vad kan då vara
bättre än en fest med maskerad och karnevalsinslag?
Dessutom ser många som arbetar på förskolor och fritidshem
ett pedagogiskt värde i tillfället som ges att prata med barnen
om rädslor och döden.
Detta möjliggörs genom den ofarliga rädslan som kommer
fram i firandet.
Halloween i sitt svenska sammanhang
Halloween har blivit ytterligare en tradition i Sverige med både
religiösa och profana inslag, liksom julen där Jesus samsas
med jultomten, eller påsken där uppståndelsebudskapet
konkurrerar med påskkärringar om uppmärksamheten.
Välkända svenska symboler
De olika inslagen i Halloweenfirandet – tankar och symboler
även en upplyst rova eller kålrot – är väl kända i svensk
sedehistoria. Trots detta uppfattas Halloween av en del som
mycket utländskt och främmande.
Antagligen för att man inte känner igen elementen i den här
tappningen eller att de dyker upp vid ”fel” tidpunkt.
Att klä ut sig till oigenkännlighet och gå omkring och skämta,
skrämmas är någonting vi sysslat med åtminstone sedan
vikingatiden. I en skriftlig källa från 900-talet beskriver den
bysantinske kejsaren i Konstantinopel hur de nordiska vikingarna
i hans livgarde kommer in utklädda och uppträder under julen.
Iförda olika sorters masker och klädda i pälsar med håren utåt
lever de om och för oväsen med sina sköldar.
Utmärkande för Norden är att upptågsmakeriet var förlagt kring jul.
Olika former av julbocksupptåg, stjärngossespel och
Knutsfirande har förekommit långt fram i tiden och gör det i viss
utsträckning ännu.
Våra seder
I sedernas natur ligger en ständig förändring, Vi lägger till, drar
ifrån och stöper om. När element inte längre fyller någon
funktion försvinner de eller flyttas.
I Sverige håller vi idag på att skapa vårt eget Halloweenfirande.
Här är det huvudsakligen skräcktemat som lockar till utklädsel
till skillnad från i USA, där det lika väl kan vara prinsessor, féer,
kungar, drottningar och alla möjliga andra sagofigurer eller
politiker som blandas med spöken, vampyrer, benrangel och häxor.
I USA infaller alltid Halloween den 31 oktober medan firandet i
Sverige vanligtvis sker på aftonen före alla helgons dag som är
första lördagen i november, oavsett datum.
Men Halloweenfester kan även förekomma lite när som helst i
slutet av oktober eller början av november.
Gå påskkärring och fira Halloween
Fredrik Skott har studerat påskkärringarna i Sverige och menar
att Halloweens popularitet i Sverige kan bero på att man får
vara precis så ruskig och skräckinjagande man vill.
När till och med påskkärringarna har blivit allt sötare och
harmlösare och det knappast förekommer några andra
skrämmande upptåg skulle behovet av att skrämmas flyttats
över till Halloween.
En annan tänkbar anledning till sedens popularitet kan vara
att den ligger rätt i tiden med dagens intresse för New Age,
häxor, spådomar och olika ockulta fenomen